Samtala om film

Att kunna tolka film och rörlig bild

Vi lägger mycket tid i skolan på att träna våra elever att kunna uttrycka sig genom, förstå och tolka text. Att förstå och kommunicera med hjälp av bild och rörlig bild får mindre utrymme. Vi lever i ett samhälle där allt mer kommunikation sker med rörlig bild på de stora och små skärmar som vi använder dagligen. Detta gör att behovet av att kunna tolka bilder och att vara filmkunnig ökar.

Tala film – tala liv
Tala film – tala liv är en samtalsmetod som utgår från den personliga upplevelsen av filmen utifrån tre nycklar – en känsla, en person och en scen – där deltagarna tränar på att lyssna, berätta och att ställa nyfikna frågor utan att döma. Deltagarna delar med sig precis så mycket eller så lite som de vill.

Bildbang
Hur påverkas vi av bilder? Och hur kan vi bli bättre på att måla, filma och fota – och på att förstå vad bilder gör med oss? Här går skapande och analys hand i hand, och i varje avsnitt varvas samtal och workshops med en massa tips och trix. Syftet med serien, som främst är tänkt för nioåringar, är att ge inspiration att skapa. Serien ger också konkreta kunskaper om bildskapande, verktyg för bildanalys och bildkritiskt tänkande. Konsthistoriska bilder löper som en röd tråd genom serien, men lika genomgående är mediekunskap och källkritik. Bildbang kombinerar MIK med bildämnet och bidrar till barnens kreativitet och lärande.

Digitala lektioner – Granska youtube
Lektionen ger grundläggande förståelse för hur man kritiskt kan granska Youtube och andra källor som sprider information och underhållning.

Filmpedagogik – så funkar det! 11 enkla klassrumsövningar
Vet du inte var du ska börja med filmpedagogik? Svenska Filminstitutet har samlat elva enkla, roliga och effektiva filmpedagogiska övningar. Övningarna kräver ingen avancerad teknisk utrustning, funkar för alla elevers åldrar och förutsättningar och kan utföras i klassrummet. Att kunna mer om film förhöjer filmupplevelsen och ökar förståelsen för hur en film påverkar oss som åskådare.

Filmpedagogerna – Folkets bio egenproducerad utbildningsfilm kring teman som mediekonsumtion, reklamfilm, filmers uppbyggnad och filmberättande.

En filmhistorisk resa – Här hittar du material för en eller flera lektioner kopplat till både svenska och svenska som andra språk, såväl som bildämnet. Materialet riktar sig till dig som är lärare i årskurs 7-9 och består av filmklipp, texter och handledningar kring filmens uppbyggnad och utveckling.

Filmlexikon – Fokus för detta filmlexikon är att ge verktyg att kunna analysera film som estetiskt uttryck genom att förmedla kunskap i hur den är uppbyggd.

Filmpedagogisk modell för demokratifrågor – Svenska filminstitutet
Vem får älska vem? Vem har makt? Vem har ansvar? Det här är exempel på frågor som ingår i vår filmpedagogiska modell. Materialet har tagits fram för att erbjuda pedagoger underlag för att, utifrån filmscener, initiera och leda samtal om rättvisa, jämställdhet och demokrati.

Filmrikets filmskola
Ett bra sätt att lära sig filmens språk är att lära sig att göra egen film. Om ni vill jobba mer med eget filmskapande så kan vi även tipsa om. Där har ungdomar själva gjort flera olika instruerande filmer om olika knep, tips och trix för hur man bygger upp en filmberättelse. Du får lära dig om manus, redigering, bildutsnitt, vinklar och att filma med smartphones och surfplattor. Kanske finns där något du kan testa och ha användning för såväl hemma som i din arbetsroll!

 

 

Filmtittarpedagogik

Läraren Jennie Elvö på Vasaskolan i Kalmar använder sig ofta av film i undervisningen. Jennie har utvecklat en framgångsrik filmtittarpedagogik där hon kopplar traditionella läsförståelsestrategier för att aktivt kunna jobba med filmen.

”Film är text! Läsförståelsestrategier fungerar utmärkt på både spelfilmer som faktafilmer. Våga använd filmen aktivt i undervisningen!”

Det finns en mängd strategier för läsförståelse. Att kombinera olika strategier är viktigt för att uppnå god läsförståelse. Om eleverna vet att de ska och kan använda sig av strategier blir det en tydligare undervisning. Samtalet spelar en huvudroll. När vi formulerar oss tar vi till oss kunskap på ett tydligare sätt. Genom samtalet får vi en ökad föreståelse för andras erfarenheter och tolkningar.

Fem snabba tips till ett aktivt filmtittande

  1. Zooma in – Aktualisera det eleverna redan kan kring de ämnen som filmen berör.
  2. Stanna upp och ställ frågor till filmen – Ett sätt att tydliggöra innehållet för eleverna.
  3. Ge eleverna guidning i vad som är viktigt – Vilken typ av kunskap och erfarenhet vill du att de ska ta med sig från filmen?
  4. Gör kopplingar från filmen – Låt eleverna koppla innehållet till sig själv, till andra eller till världen i stort.
  5. Transformera kunskapen – Låt eleven skapa sin egen kunskap utifrån filmens budskap och fakta.

Läs en film

Den eviga diskussionen om man ska  läsa boken eller se filmen först finns det inget enkelt svar på. Däremot kan vi se en vinst i att både läsa boken och se på filmen ur mer än en synvinkel. Om man har svårt att läsa kan det vara en fördel att ha sett filmen först så att man har fått en tidigare upplevelse av berättelsen.

Att jämföra samma berättelse berättad genom en film och en bok ger även en djupare förståelse för de möjligheter och begränsningar som finns för berättande i de olika medierna.

Du hittar filmer som har koppling till eller bygger på böcker om du söker på läsenfilm i AV-Media Play.

Vi har sammanställt ett inspirationsblad med uppgifter som man kan använda sig av i arbetet med film och bok.

 

Normkritik – att belysa, granska och ifrågasätta

Att jobba med normkritik handlar om att belysa, granska och ifrågasätta de normer vi har omkring oss. Det är egentligen inte så annorlunda än att jobba med källkritik, fast man fokuserar på normer specifikt, och ofta går de två hand i hand.

Det behövs kunskap för att kunna se olika normer – normerna finns där men går under radarn för de flesta av oss om vi inte blir uppmärksammade på dem. Där är filmformatet, och då gärna korta filmsekvenser, ett väldigt effektivt medium. Det kan vara precis så tydligt, synliggörande och provokativt som det behöver vara för att göra oss mer medvetna, samtidigt som det kan vara väldigt intressant.

Men det vill ju till mer än att bara sätta på en film – det är ju i diskussionerna och reaktionerna som det riktiga lärandet sker. Och där vill vi tipsa om material som kan plockas in direkt i klassrummet och användas som underlag, utgångspunkt och vägvisare.

I grunden handlar det om att hitta ett material som kan utmana såväl som upplysa och som fungerar för dig och din klass. Något som får igång diskussioner och vänder på perspektiven. Och sådana material, om det så är filmer, bilder eller texter, kan kanske inspirerar till att skapa eget normutmanande material i din klass!

Ett lysande exempel är en bok som Gävle kommun har gjort i samverkan med Tomas Gunnarsson, även känd som Genusfotografen. Den heter “Bilder som förändrar världen” och visar hur vi framställer (eller inte framställer) olika personer baserat på normer kring könstillhörighet, sexuell läggning m.m. Ett annat exempel är filmen Killing us softly som handlar om bilden av kvinnan i reklam och hur den påverkar oss.

Normer på film

Det finns många filmer i AV-Media Play som kan fungera som utmärkt underlag för diskussioner om normer. Till flertalet finns det lärarhandledning som man kan ha till hjälp i sitt förarbete. Här är några av våra favoriter:

Får Gabriel vara prinsessa? från 6 år

The boy in the dress från 10 år

Min homosyster från 10 år

Just Charlie från 12 år

Swedi från 14 år

Turkkiosken från 14 år

Vad ska folk säga? från 15 år

Pride från 14 år

The square från 16 år

A-märkta filmer

Ni kanske har lagt märke till att det ligger en A-märkning på vissa filmer i AV-Media Play. Kvinnan bakom märkningen heter Ellen Tejle och hon hamnade på BBC:s lista över årets mest inflytelserika kvinnor 2018. Hon besökte oss redan 2015 och berättade om projektet. Vi filmade föreläsningen och du kan se den i vår spelare – A-märkt ger jämställda filmer.

A-märkningen bygger på Bechdeltestet som granskar filmer med avseende på kvinnlig representation i film. Anledningen till detta är att det vid närmare granskning visar sig att män har i genomsnitt 70% av talrollerna och kvinnor har 30%. Detta påverkar såklart vems perspektiv och vems berättelser som blir berättade. För att en film ska kunna bli A-märkt krävs att man ska kunna svara ja på följande frågor:

  1. Finns det minst två kvinnor i filmen som har namn?
  2. Pratar de med varandra?
  3. Pratar de om något annat än män?

Det verkar kanske som låga krav men om du börjar granska de filmer som du ser med hjälp av Bechdeltestet kommer du bli förvånad över resultatet.

Du hittar filmer AV-Media Play som klarar Bechdeltestet om du söker på taggen a-märkt.

Skolbio – Film är bäst på bio! 

Svenska filminstitutets undersökning Skolbiorapporten visar att allt färre barn ges möjlighet att gå på skolbio. Därför behövs en gemensam kraftsamling för att skolbio ska nå fler barn. Vill ni komma igång med skolbio, eller utveckla skolbioverksamheten i er kommun?  

Filmregion sydost kan ge råd och stöd kring filmval, upplägg och organisation. De bistår även gärna med tankar och idéer inför en ansökan av Svenska Filminstitutets stöd till filmkulturell verksamhet för barn och ungdom.  

Svenska Filminstitutet erbjuder ett paket med information och inspiration till kommuner som vill starta sin egen skolbioverksamhet. Ta del av det här: filminstitutet.se/skolbio 

Vi på AV-Media kan hjälpa till att bolla förslag på filmer som kan vara lämpliga för visning. Om ni väljer en film som även finns i vår spelare för visning har ni bättre möjlighet att för och efterarbeta filmen i klassrummet. Det ger även de elever som av någon anledning inte kan vara med i biosalongen möjlighet att få se filmen på sina villkor.   

Kontakt

Louise Storm Mediepedagog 010 - 357 06 95 Skicka e-post