Filmtips praktiskt estetiska ämnen

Bild 

Bildbang
Hur påverkas vi av bilder? Och hur kan vi bli bättre på att måla, filma och fota – och på att förstå vad bilder gör med oss? Här går skapande och analys hand i hand, och i varje avsnitt varvas samtal och workshops med en massa tips och trix. Denna programserie är en del av UR:s koncept Genomskåda – fem sätt att greppa din omvärld. Syftet med serien, som främst är tänkt för nioåringar, är att ge inspiration att skapa. Serien ger också konkreta kunskaper om bildskapande, verktyg för bildanalys och bildkritiskt tänkande. Konsthistoriska bilder löper som en röd tråd genom serien, men lika genomgående är mediekunskap och källkritik. Bildbang kombinerar MIK med bildämnet och bidrar till barnens kreativitet och lärande. Det finns lärarhandledning till serien. 

Orka plugga – Tips för bildanalys
Lärare och elever ger tips på hur du kan plugga bättre. Du får del av strategier för att förstå det du läser, för att komma ihåg glosor och minnas det du behöver inför prov. Du får också veta varför det är viktigt att sova, äta ordentligt och inte stressa. 

Fatta bilden
Vi matas av tusentals bilder varje dag som inspirerar, informerar och får oss att känna. Men hur tolkar vi dem och hur påverkar de oss och varför lyckas vissa bilder uppnå sitt syfte bättre än andra? Programledaren Daniel Riley tar hjälp av kreatörerna Freja, Jonathan, Noran och Emelie för att utforska bildens värld. Genom kreativt skapande och diskussioner kring bilder, men också genom grafiska fördjupningar om bildanalys lär sig tittaren att reflektera över bilder och bli mer visuellt läskunnig. 

Fatta bildanalysen
Korta filmer om bildanalys. Avsnitten är hämtade ur programserien Fatta bilden. 

Fejkskolan
Säsong 3. Temat för säsongen är stereotyper inom historia och populärkultur. Programmen innehåller populärkulturella exempel på vittvätt, yellow face, och funkofobi. Vad är åsikter? Vad är propaganda? Hur ser historieskrivningen ut? Hur kan man analysera den information man stöter på? Vad kan vi lära oss om vår historia av vår populärkultur? Denna programserie är en del av UR:s koncept Genomskåda – fem sätt att greppa din omvärld. Serien tränar förmågan att förstå och värdera källkritik och historiebruk genom att granska populärkulturella och historiska källor ur olika perspektiv. Det finns ett tydligt MIK-perspektiv (medie- och informationskunnighet) i serien som bland annat märks genom att programledarna hela tiden berättar hur de har gått tillväga för att hitta, granska och värdera information. 

Artityd
I nära och nyfikna porträtt får du följa med samtida konstnärer i deras vardag och under deras konstnärliga arbete. Det blir en aktuell och angelägen resa genom dagens samhälle när konstnärerna undersöker sin samtid. Konstens visuella gestaltning väcker tankar om skapande och kommunikation. Möt en dynamisk konstscen som överraskar, utmanar och inspirerar! Det finns lärarhandledning till serien. 

Artityd ateljén
Vi möter svenska samtidskonstnärer under deras arbetsprocesser i ateljén. Vi får en inblick i hur konstnärer arbetar med olika material och hur idéer arbetas fram och tar form. Det finns lärarhandledning till serien. 

Bildens byggstenar
Den här filmen handlar om de byggstenar som bygger upp en bild. Bildens byggstenar är sju stycken; linje, form, färg, textur, volym, valör och yta.
Att kunna detta är bra för att lättare förstå vad en bild betyder och framför allt hjälper det dig att göra dina egna bilder. Vi träffar olika kreatörer som berättar och visar oss hur de använder de olika byggstenarna. Det finns handledning till filmen. 

Leonardo – vetenskapens förnyare
Vi känner Leonardo da Vinci som en av världens största uppfinnare och konstnärer. Men är det verkligen så att han uppfann allt själv? Svaret är förstås nej, Leonardo gjorde som de flesta andra ingenjörer och vetenskapsmän, han tog vid där andra har slutat. Han utvecklade vetenskapen inom anatomi, ingenjörskonst, optik, stadsplanering och geologi, innan disciplinerna ens hade fått sina vetenskapliga namn. Han försökte fördjupa sin vetenskapliga sida genom att utveckla sina mer konstnärliga, filosofiska och poetiska drag. I hans anteckningsböcker finns skisser på hundratals uppfinningar som finns idag, maskingeväret, stridsvagnen, livbojen, helikoptern, fallskärmen. Leonardo var en man som låg rätt i sin tid, och tiden var rätt för honom. Han motsatte sig alla former av imitation, men kopierade han andras arbeten var det för att lära sig och förbättra den kunskapen. Som han sen förmedlade till oss, som en storslagen gåva. 

John Bauer, fantasin och sagorna
Den här filmen handlar om John Bauer som är en av Sveriges mest kända sagokonstnärer. Hans bilder i böckerna Bland tomtar och troll, gav liv och djup till berättelserna och John Bauer blev känd även utomlands. Här lär vi oss om skapande och fantasi och om John Bauers liv och illustrationer. Filmen syftar till att inspirera barn till att själva fantisera och fundera kring berättelser. Vi får se påhittiga barn, höra och se kända sagor och lockas av Bauers fantasifulla bilder! I enlighet med LGR11 behandlar filmen framställning av berättande bilder, till exempel sagobilder. Den visar också på några skönlitterära barnboksförfattare och illustratörer och texter i form av rim, ramsor, sånger, bilderböcker, kapitelböcker, lyrik, dramatik, sagor och myter. Se filmens kopplingar till LGR11 i studiehandledningen. 

Tänkvärt – vad är poängen med konst?
De flesta vet vad en hammare eller en borr är till för, men blir lite osäkra när det kommer till konst. Vem frågar rakt ut framför en tavla vad som är poängen med den? Tänk om alla andra har svaret? Men kanske är det inte svårt. konst kan ha många funktioner som att hålla hopp vid liv, visa oss att svåra känslor är normala, kompensera oss för dt vi saknar eller vidga våra vyer å ett lekfullt sätt. 

Hur är det att vara serietecknare?
Hur är det att teckna serier och arbeta som serietecknare? Det får man veta i denna inspirerande film om hur det är att jobba som serieskapare i Sverige. I filmen möter du både verksamma serietecknare och lärare från Serieskolan i Malmö. Tecknarna delar tips och tankar angående själva tecknandet, och de berättar även var de finner sin inspiration och motivation till serierna. 

Carl Larsson
Carl Larsson beskrivs som vår mest älskade och betydelsefulla konstnär. Ändå kämnpade han hela sitt liv för att nå framgång och berömmelse, något han fick njuta av under slutet av sin levnad. I den här svenskproducerade filmen får vi veta mer om Carl Larssons problematiska uppväxtår och liv. Som vuxen skapade han tillsammans med sin fru Karin, ett hem i Sundborn som kom att bli stilbildande för det svenska folkhemmet. 

Killing us softly
Jean Kilbourne är internationellt erkänd för sitt banbrytande arbete med bilden av kvinnor i reklam. I slutet av 1960 började hon sin forskning av sambandet mellan reklam och flera folkhälsofrågor – bland annat våld mot kvinnor, ätstörningar och missbruk. Det här är den fjärde uppdateringen i hennes Killing Us Softly-serie. Filmen bryter i svindlande takt ned fler än 160 annonser och TV-reklamerKilbourne avslöjar en stadig ström av sexistiska och kvinnofientliga bilder och texter. En värld där skrämmande smala kvinnor visas i passiva och förnedrande positioner. Killing Us Softly står för att utmana ännu en generation unga att ta reklam på allvar, och att tänka kritiskt om sin relation till sexism, ätstörningar, könsrelaterat våld och politik. Filmen är både provocerande och inspirerande. Med skicklighet, humor och skärpa, uppmuntrar Kilbourne åtgärder mot dessa bilder. Det finns en handledning till filmen. 

Är det sant? -Reklam
Hur fungerar reklam? Och får man göra smygreklam? Nyhetsankaret Anna Ankare får veta varför man inte kan dricka läsk i tv hur som helst. Reportern Jenny Josefsson försöker bevisa att vi inte blir påverkade av reklam, men experten Nina Åkestam förklarar hur det egentligen ligger till med den saken. Den historiska reportern reser tillbaka i tiden till år 79 för att ta reda på hur länge reklamen har funnits. 

Hur vet du det? – Reklam
Jenny fortsätter med sin vlogg. Hon ska ta reda på vad hundar äter. Men det är lättare sagt än gjort. Jenny får en massa reklamerbjudanden. Hunden Kjell berättar under kisspromenaden om olika typer av reklam. Men vilken reklam kan man tro på? Källkritikerna presenterar de fem källkritiska frågorna man kan ställa för att ta reda på om ett reklamerbjudande är pålitligt eller inte. Det finns en lärarhandledning till serien. 

 

Idrott och hälsa 

I den här samlingen hittar du filmer för ämnet Idrott och hälsa.

Musik  

I den här samlingen hittar du filmer för ämnet Musik.

Textilslöjd 

Bomull 
Bomullsplantan är svårodlad och har hög miljöpåverkan. Samtidigt är bomull ett av de vanligaste materialen för de textilier vi använder. I det här utbildningsklippet lär du dig vad som är speciellt med bomull och hur man odlar bomullsplantor. Du lär dig även varför det är viktigt att som konsument välja bomull som är hållbart producerad. 

Mat, kläder och hållbarhet 
I en pågående klimatkris finns det mycket vi inte vet och mycket vi kan göra. Men vad är det vi inte vet och vad kan jag som enskild konsument göra? Filmen lyfter vad som krävs i resurser och arbetsförhållanden för att bistå vår västvärld med billig mat och billiga kläder. Genom att följa en liten familjs tankar lyfter filmen historiska konsumentvanor kontra det nutida slit-och-släng-beteendet. Under filmens gång får tittarna och familjen lära sig om hållbarhet vilket får dem att inse att med små medel kan de göra stora förändringar som konsument. De första 27 minuterna handlar om mat och därefter till 44 minuter in i filmen handlar det om kläder för att sedan avslutas summerande. Filmen möter många globala mål från Agenda 2030 men främst om arbetsvillkor (mål 8), hållbar produktion och konsumtion (mål 12) samt ha hållbara vattenresurser (mål 6). 

Bildningsbyrån – tyg och otyg, podd
Reportern Lovisa Haag tar reda på vad det egentligen är vi har på oss och hur kläderna påverkar människa och miljö. Vad är det som luktar i nya jeans? Suger huden upp kemikalierna som finns i kläderna du har på dig? Och vad är skillnaden mellan bomull och polyester? 

Slöjdhantverk – Malin
Malin Tingström har alltid varit intresserad av att göra saker själv – på egen hand. Malin pluggar till slöjdlärare och arbetar extra i en historisk 1800-tals by som visar allmänheten hur det var att leva förr. Vi är med henne på hennes arbetsplats där Malin visar hur man till exempel gjorde garn förr i tiden. Malin berättar mer om sin syn på textilslöjd och om hur många ser på slöjd i dagens samhälle. Det finns handledning till filmen. 

Slöjdhantverk – Emma
När Emma Andersson var liten lekte hon med sin mammas trådrullar och gjorde mönster med dem. Nu har hon nyligen avslutat sin master i Child Culture Design på HDK (Högskolan för Design och Konsthantverk). Emma visar oss vad hon har skapat i sin utbildning och hur hon har tänkt kring sina skapelser. Hon berättar om hur hon vill inspirera människor till att gå tillbaka till att göra saker för hand. Hur många barn idag vet hur man gör en tröja egentligen? Det finns handledning till filmen. 

Riddarborgen
Natalia och Albin bygger tillsammans med slöjdläraren Ola en riddarborg där de spelar in korta filmer. I varje program tillverkar de delar till borgen och rekvisita till rollfigurerna, och de använder sig av textil-, metall- och trämaterial. Programmen avslutas med en liten filmisk scen där de tillverkade delarna används. Planering och tillverkning med modeller, skisser, dockor och byggsatser sker såväl utomhus som i verkstan. Relationen till matematik är självklar med begrepp och ord som geometri, skalberäkningar, uppskattning och hållbarhet. Tillverkningen utgår från möjligheterna som slöjdundervisningen erbjuder mellanstadiets elever. Den utgår även från att återvinna och använda material som skrot och sopor som finns lätt tillgängligt i samhället. Det finns lärarhandledning till serien. 

Makeriet
I Makeriet kombineras teknik, kreativitet och slöjd. Programledarna Arantxa Álvares och Erik Rosales utforskar teknikens värld med digital slöjd och skapar och uppfinner tillsammans med barnen som besöker dem i deras verkstad – deras makerspace. De använder sig av allt från återvunnet material och gammalt skrot till digital teknik. På vägen lär de sig om mekanismerna bakom sina uppfinningar som till exempel elektricitet, hydraulik och sensorer. Här skapar vuxna och barn tillsammans. Utgångspunkten är gör-det-själv-skapande och Maker-rörelsen. 

En rolig historia – Modets historia
Ann och Henrik ser ett historieprogram på tv och börjar fundera över kläder och mode. Hur blev kläder mer än bara något man har på sig för att slippa frysa? Har man alltid fått ha på sig vad man vill? Och varför har kvinnor ofta haft så opraktiska kläder? Henrik och Ann beger sig till stenåldern och uppfinner nålen. Var det nu det första modet uppstod? De reser sig vidare till medeltiden men har inte riktigt koll på lagarna som reglerade vad man fick ha på sig. Vid den franske kung Ludvig XIV:s hov betydde kläderna allt för hur man bedömdes. Ann och Henrik provar klänningar, smink och klackskor, och får också se hur klädindustrin växer fram på 1800-talet. 

Härifrån till hållbarheten – kläder
Vad har massproduktionen och konsumtionen gjort med vår livsstil och med vår syn på naturens resurser? Vi möter personer och företag som reagerat på de senaste årens rop på omställning. På olika sätt försöker de anpassa sig själva och sina verksamheter till att bli mer hållbara. Vi träffar även experter och uppfinnare som söker tekniska lösningar på växande problem i klimatförändringens spår. Det finns en handledning till serien. 

Spårbart: Varifrån kommer våra kläder?
Modebranschen har blivit en snabbindustri där konsumenterna får mindre och mindre möjlighet att veta vem som har gjort ett klädesplagg, varifrån det kommer och hur det har tillverkats. För att nå så hög lönsamhet som möjligt lägger klädföretagen ut produktionen på länder med låg skatt och låga löner för arbetarna och använder material som inte alltid är av bästa kvalitet. Detta får konsekvenser för miljön, för de människor som producerar kläderna och för konsumenterna. Det finns en handledning till filmen. 

Textilier – Olika tygers uppbyggnad och användning
Vad är våra kläder gjorda av? Hur är olika tyger uppbyggda och hur ser klädfibrer ut när man tittar närmare? Den här filmen visar hur olika slags tyger framställs samt de olika tygernas egenskaper. Med animationer och tydlig grafik dyker vi även in i textiliernas uppbyggnad. Det finns handledning till filmen. 

Kvalitet
Svenskarnas textilkonsumtion ökar. Men vad är det vi köper? Programledaren Camilla Thulin tar oss med på en resa där vi följer kläderna från ursprung till färdiga plagg. Vi tittar på material, hantverk och klädstilar och lär oss mer om farliga kemikalier som finns i flera av de plagg vi köper. Det finns handledning till serien. 

Sy, sy, sy
Designern Jenny Hellström inspirerar åtta ungdomar till att sy sina egna favoritplagg. De får själva bestämma design, funktion och passform. Dessutom får vi inblick i olika klädesplaggs historia och sytips som är användbara i vardagen. Det finns arbetsblad till serien. 

En hantverksresa
En tidsresa i vårt lands rika hantverkskunskap. Det blir fullt av praktiska och skickligt gjorda husgeråd och nyttoföremål framställda i bondebygder, men också finurliga uppfinningar och en av nödtider uppkommen hemindustri. Serien innehåller många av de gamla hantverk som har utövats i Sverige, liksom exempel på den framväxande småindustrin och Gnosjöandan. 

Trä– och metallslöjd 

Slöjdhantverk – Rikard
Rikard har alltid dragits till att arbeta fysiskt med smide. Nu pluggar han det konstnärliga kandidatprogrammet ”Järn & Stål – offentlig gestaltning” på HDK (Högskolan för Design och Konsthantverk). Vi är med Rikard i verkstaden och får se hur det ser ut när han arbetar och han berättar hur det känns att få skapa sina egna hantverk med sina egna händer. Det finns handledning till filmen. 

Slöjdhantverk – Ossian
Ossian måste vara rädd om sina händer – för det är de som han arbetar med. Ossian visar några saker han har skapat och berättar om känslan av att alltid ha velat skapa själv med händerna. Han har studerat både trähantverk och smideshantverk. Han visar sin verktygskista som han gjort själv och olika verktyg han använder. Vissa verktyg har han gjort själv – som en slägga som väger två kilo. Sen spelar han saxofon också! Det finns handledning till filmen. 

Riddarborgen
Natalia och Albin bygger tillsammans med slöjdläraren Ola en riddarborg där de spelar in korta filmer. I varje program tillverkar de delar till borgen och rekvisita till rollfigurerna, och de använder sig av textil-, metall- och trämaterial. Programmen avslutas med en liten filmisk scen där de tillverkade delarna används. Planering och tillverkning med modeller, skisser, dockor och byggsatser sker såväl utomhus som i verkstan. Relationen till matematik är självklar med begrepp och ord som geometri, skalberäkningar, uppskattning och hållbarhet. Tillverkningen utgår från möjligheterna som slöjdundervisningen erbjuder mellanstadiets elever. Den utgår även från att återvinna och använda material som skrot och sopor som finns lätt tillgängligt i samhället. Det finns lärarhandledning till serien. 

Makeriet
I Makeriet kombineras teknik, kreativitet och slöjd. Programledarna Arantxa Álvares och Erik Rosales utforskar teknikens värld med digital slöjd och skapar och uppfinner tillsammans med barnen som besöker dem i deras verkstad – deras makerspace. De använder sig av allt från återvunnet material och gammalt skrot till digital teknik. På vägen lär de sig om mekanismerna bakom sina uppfinningar som till exempel elektricitet, hydraulik och sensorer. Här skapar vuxna och barn tillsammans. Utgångspunkten är gör-det-själv-skapande och Maker-rörelsen. 

Landfill Harmonics
Filmen följer Recycled Orchestra of Cateura, en orkester av ungdomar som lever vid den enorma soptippen utanför Paraguays huvudstad Asunción. Men då gruppen inte har instrument till alla skapar de dessa av soporna på tippen.
När orkesterns historia blir känd för omvärlden hamnar de, under ledning av läraren Favio Chavez, helt plötsligt i strålkastarljuset och får uppträda för fulla hus på världsarenorna.
Men när en naturkatastrof drabbar deras ort, måste Favio hitta ett sätt att hålla orkestern och gemenskapen intakt och införliva hopp i ungdomarna. Det finns handledning till filmen. 

Gaming the real world
Världens städer ställs allt oftare inför utmaningen att klara den befolkningstillväxt som urbaniseringen leder till. Men för att skapa ett hållbart samhälle är det viktigt att göra invånarna delaktiga i processen. Genom att översätta arkitektritningar till spel som människor lättare kan ta till sig, demokratiseras hela processen. I filmen möter du tre olika spelutvecklare som genom ovanliga samarbeten med bl.a. FN och Svensk Byggtjänst lyckats få människor att bli delaktiga i utformandet av sin stad. Du får se exempel med spelen MinecraftCitiesSkylines och indiespelet Block’hood, från platser så vitt skilda som Norra Djurgårdsstaden utanför Stockholm, Katmandu och Nairobi. Det finns en handledning till filmen. 

Byggänget
Följ tio särskoleelever när de bygger om och fräschar upp sitt trista uppehållsrum. Målning, hållfasthet, återvinning, skala och elektricitet är några av de ämnen som eleverna sätter sig in i under arbetet med att skapa sina drömrum. Du som tittare får också lära känna eleverna och se vilken relation de har till varandra. Programledare är konstnären och hantverkspedagogen Zafire Vrba. 

En hantverksresa
En tidsresa i vårt lands rika hantverkskunskap. Det blir fullt av praktiska och skickligt gjorda husgeråd och nyttoföremål framställda i bondebygder, men också finurliga uppfinningar och en av nödtider uppkommen hemindustri. Serien innehåller många av de gamla hantverk som har utövats i Sverige, liksom exempel på den framväxande småindustrin och Gnosjöandan.