LIKA

LIKA är ett självskattningsverktyg som är framtaget av SKL för att stödja skolutveckling och digitalisering. Verktyget är tänkt att ge en övergripande, men konkret, bild av var förskolan/skolan befinner sig när det gäller digitalisering och man skattar sin verksamhet utifrån Leding, Infrastruktur, Kompetens och Användning. Efter att skattningen är gjord finns i verktyget även kopplat ett analysverktyg samt att man får ut en handlingsplan med konkreta förslag till åtgärder som kan användas i verksamhetens utvecklingsarbete.  I handlingsplanen finns också möjlighet att sortera fram de indikatorer som har direkt eller indirekt påverkan på skolans förberedelse för att kunna genomföra digitala nationella prov från 2022.  

Det finns två versioner av LIKA, en för skolledning och en för lärare. Båda verktygen har tydlig koppling till styrdokumenten med fokus på de förändringar och förtydliganden kring digital kompetens som är inskrivna och som började gälla fr.o.m. hösten 2018. Då många indikatorer korresponderar och liknande termer och rubriker används i de olika verktygen kan man som rektor använda LiKA för lärare och de värderingar som lärarna delat där som underlag till sin egen LIKA-skattning. Som skolledning kan man med fördel använda verktygen i sitt systematiska kvalitetsarbete.  

AV-Media erbjuder stöd till skolor och skolledningar i utvecklingsarbetet kopplat till skolans digitalisering. Vi kan t.ex. stötta i de olika delarna i LIKA-arbetet, dvs skattning, analys och arbete med handlingsplan. Vi hjälper även till med kompetensutveckling och omvärldsbevakning. 

Vill du veta mer om det stöd vi kan erbjuda er vad gäller verksamhetensutveckling och digitalisering hör av er till Jenny Christiansson

Förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna lyfts i den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet under fokusområde ”Digital kompetens för alla i skolväsendet”. En viktig aspekt av detta är att se till så ansvar och besluts hamnar på rätt nivå i styrkedjan. En annan viktig aspekt och som är den allra första indikatorn i LIKA är att det finns en konkret vision kring arbetet med digitaliseringen i skolan som är kommunicerad och väl förankrad hos medarbetarna.  

I och med att ledarskapet är så viktigt i skolans digitalisering har flera aktörer idag tagit fram stöd till huvudmannen och rektorer för att stödja i detta arbete. Nedan hittar du några av dessa resurser.  

  • Ett första steg är att gå igenom materialet och processtödet ”Leda digitalisering”som finns på Skolverket lärportal. Syftet med processtödet är att inventera den egna organisationens styrkor och utvecklingsområden för att slutligen landa i en genomarbetad och förankrad utvecklingsplan på skol- och/eller huvudmannanivå. 
  • Åke Grönlund och Matilda Wiklund bok ”Det digitala lärandets möjligheter – Att leda den digitala skolan”vänder sig främst till skolledare och skolhuvudmän, men bör också vara intressant för alla lärare. Boken har tillkommit som ett resultat av projektet ”Det digitala lärandets möjligheter” som har drivits av Gleerups, Atea och Samsung under tre år (2015–18). Här finns många nyttiga infallsvinklar till ett strategiskt ledarskap. En viktig poäng som boken har är just att peka på vikten av att styrkedja samordnar arbetet och att beslutsmandat hamnar på rätt nivå. Deras erfarenheter visar att det fortfarande delegeras alltför mycket till rektorer och lärare vilket bidrar till en spretig och olikvärdig utveckling.  
  • Malin Frykmans böcker Skolledare i en digitaliserad värld och Formativt ledarskap i en digitaliserad värld är två lättillgängliga skrifter som innehåller konkreta exempel på hur du kan använda digitala verktyg för att förstärka och effektivisera arbetet med att leda och utveckla verksamheten. Malin tar upp fem strategier för att bli framgångsrik som skolledare. 1) Ta ansvar för at utveckla din digitala kompetens. 2) Lev som du lär. 3) Modellera. 4) Omvärldsbevaka och nätverk. 5) Odla en lärande organisation.  
  • Malin Frykmans resonemang mycket på Hans-Åke Scherps modell kring arbets- och utvecklingsorganisation. Den modellen kan du läsa mer om Hans-Åke Scherps bok Lärandebaserad skolutveckling (2013). 

Tekniken har möjlighet att hjälpa oss att arbeta smartare. När du som skolledare ska utvärdera och kartlägga din organisations digitala nuläge viss flera relevanta skattningsverktyg tillgängliga. I och med att de är digitala blir sammanställning och bearbetning betydligt smidigare. Följande verktyg är gratis tillgängliga och är väl etablerade i dessa sammanhang.  

BRUK 

SPSM 

LIKA & LiKA-lärare  

Enligt #skolDigiplan behöver huvudmännen göra ett långsiktigt åtagande att prioritera och finansiera den digitala utvecklingen av verksamheterna, samt skapa förutsättningar för att använda de resurser som ställs till förfogande nationellt. Här är kommunikation och samsyn i hela styrkedjan en förutsättning. Ett bra och nära samarbete med kommunens IT-avdelning är också en framgångsfaktor. 

När det kommer till standarder och antal enheter per elev o.s.v. finns idag inga specifika krav inskrivna i styrdokumenten. Dock har vi idag införandet av digitala nationella prov att ta hänsyn till. På skolverkets sida finns idag vägledning och information kring vad man som huvudman måste förhålla sig till. För att genomföra de digitala proven behöver bland annat tillräckligt många enheter finnas så att eleverna kan skriva proven samtidigt. Nätet behöver ha en kapacitet så att film och ljudfiler kan streamas och eleverna måste få ha arbetet i samma digital miljö tidigare så att de är förtrogna med enheter och användargränssnitt. Förutom enhet och tillgång väldimisionerade nät behöver kommunen/skolan se över infrastruktur och teknik för kontohantering , inloggning och provisionering av konton i olika digitala tjänster. Detta för att komma åt de nationella proven skolverket kommer att distribuera. Mer om de tekniska kraven kring digitala nationella prov kan du läsa på skolverkets webbplats.  

Till skolans infrastruktur kan man även räkna den mjukvara i form av pedagogiska digitala verktyg men också olika typer av verksamhetssystem. Gemensamt för de flesta digitala tjänster oavsett om det gäller skolelever eller personal, är att de kräver att man autentiserar sig, loggar in för att använda tjänsten. Idag finns en standard som kallas SS12000 och som definierar hur data skall överföras mellan olika system inom skolans värld. Genom att kravställa standarden SS12000 vid upphandling av digitala tjänster kan enskilda kommun/skolanpassade implementeringar undvikas. Det kommer att kraftigt reducerat behov av manuella arbetsinsatser och minska inlåsningseffekter på verktyg och system har följer samma standard för dataöverföring. För att minska kostnader, inlåsningseffkter och för att kunna kvalitetssäkra de digitala tjänster skolan använder behöver vi utveckla vår beställarkompetens kring detta. Något som kan fungera som visst stöd i upphandling är den systemkarta som tagits fram av medlemmar i Swedish Edtech Industry. Edtechkartan.se ger en övergripande bild av det breda ekosystem av edtechlösningar som finns kopplat till den svenska skolans processer och behov och syftet är att öka kunskapen hos nationella beslutsfattare om vilka lösningar som idag finns tillgängliga för den svenska marknaden. 

När det gäller viss typ av enheter som ipads, programmeringsrobotar, greenscreenutrustning m.m. finns detta för utlåning hos oss på AV-media. Du hittar mer informationen om vårt utlåningsmaterial under Testrummet 

I läroplanen används begreppet ”adekvat digital kompetens” och i LIKA-verktygets frågeformuleringar kring Kompetens används uttrycket ”ändamålsenlig kunskap ”och att fortbildning sker ”kontinuerligt”. Detta betonar att digital kompetens är ett rörligt mål och att vi som arbetar i skolan behöver strategier för att fortlöpande kunna uppdatera vår kompetens 

Enligt läroplanen innefattar digital kompetens som följande: 

  • kunskaper att söka information, kommunicera, interagera och producera digitalt. 
  • färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster. 
  • förståelse för den transformering som digitaliseringen innebär i samhället med dess möjligheter och risker. 
  • motivation att delta i utvecklingen. 

 

Som lärare i tekniktäta klassrum innebär det bland annat ett behov att tillägna sig ny kunskap och nya förmågor. I och med att behovet av kompetensutveckling definieras som kontinuerligt behöver vi framför allt hitta former för hur vi möjliggör detta. Som ledare behöver man se över sin utvecklingsorganisation och sin organisation för kompetensutveckling för personalen så att möjliggöra att fortlöpande kompetensutveckling blir möjlig! 

Skolverket har tagit fram mycket kompetensutveckling kring digitalisering och att undervisa i tekniktäta men även för programmering, och mer kommer att tillgängliggöras mer framöver. Detta material är lätt tillgängligt på Skolverkets webbplats. 

 

Här hittar du några resurser relaterat till de olika komponenterna av digital kompetens. 

Att förstå digitaliseringens påverkan på samhället 

Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier 

Resursbanken på avmkl.se 

Digital kompetens på Pedagog Stockholm 

Digital kompetens på Pedagog Göteborg 

Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt 

Resursbanken/Källkritik 

Skolväsendes digitalisering innefattar många olika delar och enligt den nationella digitaliseringsstrategin ska personal dels få tillgång till verktyg som underlättar arbetssituation med också ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga verktyg för undervisningen. I och med att skolan och förskolans läroplaner reviderade läroplaner trätt i kraft förutsätts vi nu använda digitala verktyg i skolan.  

AV-Media ordnar utbildningar inom en rad olika områden vad gäller digital kompetens och vi samlar resurser i vår resursbank.  

Malin Frykman skriver i sin bok Skolledare i en digitaliserad värld om vikten att som skolledare leva som man lär. Om man förväntar sig att lärare skall ta till sig ny teknik och utveckla sin förmåga att använda den i pedagogiska sammanhang behöver man som skolledare göra det samma utifrån sin kontext. När flippade du t.ex. informationspunkterna till din APT senast? 

Förmåga att strategiskt leda digitalt utvecklingsarbete i verksamheterna lyfts i den nationella digitaliseringsstrategin för skolväsendet under fokusområde ”Digital kompetens för alla i skolväsendet”. En viktig aspekt av detta är att se till så ansvar och besluts hamnar på rätt nivå i styrkedjan. En annan viktig aspekt och som är den allra första indikatorn i LIKA är att det finns en konkret vision kring arbetet med digitaliseringen i skolan som är kommunicerad och väl förankrad hos medarbetarna.  

I och med att ledarskapet är så viktigt i skolans digitalisering har flera aktörer idag tagit fram stöd till huvudmannen och rektorer för att stödja i detta arbete. Nedan hittar du några av dessa resurser.  

  • Ett första steg är att gå igenom materialet och processtödet ”Leda digitalisering”som finns på Skolverket lärportal. Syftet med processtödet är att inventera den egna organisationens styrkor och utvecklingsområden för att slutligen landa i en genomarbetad och förankrad utvecklingsplan på skol- och/eller huvudmannanivå. 
  • Åke Grönlund och Matilda Wiklund bok ”Det digitala lärandets möjligheter – Att leda den digitala skolan”vänder sig främst till skolledare och skolhuvudmän, men bör också vara intressant för alla lärare. Boken har tillkommit som ett resultat av projektet ”Det digitala lärandets möjligheter” som har drivits av Gleerups, Atea och Samsung under tre år (2015–18). Här finns många nyttiga infallsvinklar till ett strategiskt ledarskap. En viktig poäng som boken har är just att peka på vikten av att styrkedja samordnar arbetet och att beslutsmandat hamnar på rätt nivå. Deras erfarenheter visar att det fortfarande delegeras alltför mycket till rektorer och lärare vilket bidrar till en spretig och olikvärdig utveckling.  
  • Malin Frykmans böcker Skolledare i en digitaliserad värld och Formativt ledarskap i en digitaliserad värld är två lättillgängliga skrifter som innehåller konkreta exempel på hur du kan använda digitala verktyg för att förstärka och effektivisera arbetet med att leda och utveckla verksamheten. Malin tar upp fem strategier för att bli framgångsrik som skolledare. 1) Ta ansvar för at utveckla din digitala kompetens. 2) Lev som du lär. 3) Modellera. 4) Omvärldsbevaka och nätverk. 5) Odla en lärande organisation.  
  • Malin Frykmans resonemang mycket på Hans-Åke Scherps modell kring arbets- och utvecklingsorganisation. Den modellen kan du läsa mer om Hans-Åke Scherps bok Lärandebaserad skolutveckling (2013). 

Tekniken har möjlighet att hjälpa oss att arbeta smartare. När du som skolledare ska utvärdera och kartlägga din organisations digitala nuläge viss flera relevanta skattningsverktyg tillgängliga. I och med att de är digitala blir sammanställning och bearbetning betydligt smidigare. Följande verktyg är gratis tillgängliga och är väl etablerade i dessa sammanhang.  

BRUK 

SPSM 

LIKA & LiKA-lärare  

Enligt #skolDigiplan behöver huvudmännen göra ett långsiktigt åtagande att prioritera och finansiera den digitala utvecklingen av verksamheterna, samt skapa förutsättningar för att använda de resurser som ställs till förfogande nationellt. Här är kommunikation och samsyn i hela styrkedjan en förutsättning. Ett bra och nära samarbete med kommunens IT-avdelning är också en framgångsfaktor. 

När det kommer till standarder och antal enheter per elev o.s.v. finns idag inga specifika krav inskrivna i styrdokumenten. Dock har vi idag införandet av digitala nationella prov att ta hänsyn till. På skolverkets sida finns idag vägledning och information kring vad man som huvudman måste förhålla sig till. För att genomföra de digitala proven behöver bland annat tillräckligt många enheter finnas så att eleverna kan skriva proven samtidigt. Nätet behöver ha en kapacitet så att film och ljudfiler kan streamas och eleverna måste få ha arbetet i samma digital miljö tidigare så att de är förtrogna med enheter och användargränssnitt. Förutom enhet och tillgång väldimisionerade nät behöver kommunen/skolan se över infrastruktur och teknik för kontohantering , inloggning och provisionering av konton i olika digitala tjänster. Detta för att komma åt de nationella proven skolverket kommer att distribuera. Mer om de tekniska kraven kring digitala nationella prov kan du läsa på skolverkets webbplats.  

Till skolans infrastruktur kan man även räkna den mjukvara i form av pedagogiska digitala verktyg men också olika typer av verksamhetssystem. Gemensamt för de flesta digitala tjänster oavsett om det gäller skolelever eller personal, är att de kräver att man autentiserar sig, loggar in för att använda tjänsten. Idag finns en standard som kallas SS12000 och som definierar hur data skall överföras mellan olika system inom skolans värld. Genom att kravställa standarden SS12000 vid upphandling av digitala tjänster kan enskilda kommun/skolanpassade implementeringar undvikas. Det kommer att kraftigt reducerat behov av manuella arbetsinsatser och minska inlåsningseffekter på verktyg och system har följer samma standard för dataöverföring. För att minska kostnader, inlåsningseffkter och för att kunna kvalitetssäkra de digitala tjänster skolan använder behöver vi utveckla vår beställarkompetens kring detta. Något som kan fungera som visst stöd i upphandling är den systemkarta som tagits fram av medlemmar i Swedish Edtech Industry. Edtechkartan.se ger en övergripande bild av det breda ekosystem av edtechlösningar som finns kopplat till den svenska skolans processer och behov och syftet är att öka kunskapen hos nationella beslutsfattare om vilka lösningar som idag finns tillgängliga för den svenska marknaden. 

När det gäller viss typ av enheter som ipads, programmeringsrobotar, greenscreenutrustning m.m. finns detta för utlåning hos oss på AV-media. Du hittar mer informationen om vårt utlåningsmaterial under Testrummet 

I läroplanen används begreppet ”adekvat digital kompetens” och i LIKA-verktygets frågeformuleringar kring Kompetens används uttrycket ”ändamålsenlig kunskap ”och att fortbildning sker ”kontinuerligt”. Detta betonar att digital kompetens är ett rörligt mål och att vi som arbetar i skolan behöver strategier för att fortlöpande kunna uppdatera vår kompetens 

Enligt läroplanen innefattar digital kompetens som följande: 

  • kunskaper att söka information, kommunicera, interagera och producera digitalt. 
  • färdigheter att använda digitala verktyg och tjänster. 
  • förståelse för den transformering som digitaliseringen innebär i samhället med dess möjligheter och risker. 
  • motivation att delta i utvecklingen. 

 

Som lärare i tekniktäta klassrum innebär det bland annat ett behov att tillägna sig ny kunskap och nya förmågor. I och med att behovet av kompetensutveckling definieras som kontinuerligt behöver vi framför allt hitta former för hur vi möjliggör detta. Som ledare behöver man se över sin utvecklingsorganisation och sin organisation för kompetensutveckling för personalen så att möjliggöra att fortlöpande kompetensutveckling blir möjlig! 

Skolverket har tagit fram mycket kompetensutveckling kring digitalisering och att undervisa i tekniktäta men även för programmering, och mer kommer att tillgängliggöras mer framöver. Detta material är lätt tillgängligt på Skolverkets webbplats. 

 

Här hittar du några resurser relaterat till de olika komponenterna av digital kompetens. 

Att förstå digitaliseringens påverkan på samhället 

Att kunna använda och förstå digitala verktyg och medier 

Resursbanken på avmkl.se 

Digital kompetens på Pedagog Stockholm 

Digital kompetens på Pedagog Göteborg 

Att ha ett kritiskt och ansvarsfullt förhållningssätt 

Resursbanken/Källkritik 

Skolväsendes digitalisering innefattar många olika delar och enligt den nationella digitaliseringsstrategin ska personal dels få tillgång till verktyg som underlättar arbetssituation med också ha kompetens att välja och använda ändamålsenliga verktyg för undervisningen. I och med att skolan och förskolans läroplaner reviderade läroplaner trätt i kraft förutsätts vi nu använda digitala verktyg i skolan.  

AV-Media ordnar utbildningar inom en rad olika områden vad gäller digital kompetens och vi samlar resurser i vår resursbank.  

Malin Frykman skriver i sin bok Skolledare i en digitaliserad värld om vikten att som skolledare leva som man lär. Om man förväntar sig att lärare skall ta till sig ny teknik och utveckla sin förmåga att använda den i pedagogiska sammanhang behöver man som skolledare göra det samma utifrån sin kontext. När flippade du t.ex. informationspunkterna till din APT senast? 

Kontakt

Jenny Christiansson Digital skolutvecklare 0480-456774 Skicka e-post