Källkritik

Samhället har förändrats i takt med att digitala verktyg blivit allt vanligare. När samhället och skolan digitaliseras ökar behovet av förståelse för vad som ligger bakom tekniken och informationen som du använder. Medie- och informationskunnighet handlar till stor del om att använda olika medier på ett ansvarsfullt och konstruktivt sätt. Vi erbjuder kurser inom några MIK – områden, du kan läsa mer om dem på vår kurssida.

Webbresurser tema källkritik

Skolverkets lärmodul om kritisk användning av nätet
Skolverket har byggt upp ett antal moduler med syfte att stötta skolorna inom olika områden. Syftet med den här modulen är att inspirera till diskussioner om informationssökning och källkritik i klassrum och skolbibliotek, helst som en integrerad del av skolans ämnen.Modulen är uppbyggd av fem delar som studeras i tur och ordning:

Informationssökning på nätet, Sökkritik och algoritmers betydelse, Källkritik på nätet, Källkritik i nya publiceringsformer, Källkritik i digitala medier – en didaktisk utmaning

Digitala Lektioner – källkritik
Digitala lektioner är ett fritt lektionsmaterial kring digital kompetens. Det kan användas direkt i klassrummet eller för att förbereda lektioner.

Internetkunskap –  Källkritik
En bit kunskap från Internetstiftelsen. Internetstiftelsen är en oberoende, allmännyttig organisation som arbetar för en positiv utveckling av internet. De ansvarar för den svenska toppdomänen .se och driften av toppdomänen .nu. Sidan Internetkunskap innehåller vardagskunskap om internet och digitala tjänster, för att alla ska vilja, våga och kunna använda internet. Innehållet är fritt att använda enligt Creative Commons.

Publicistguiden
Publicistguiden är ett överskådligt och lätthanterligt verktyg för dig som jobbar med nyheter, medier och journalistik i din undervisning. Publicistguiden vilar på tanken att elever utvecklar förmågor att förstå, värdera och tolka nyheter och information genom att själva skapa journalistik.
I Publicistguiden beskrivs vad journalistik är samt vad man bör tänka på som journalist gällande upphovsrätt och källkritisk informationssökning. Där presenteras också de förutsättningar svensk journalistik verkar inom. Publicistguiden vänder sig i första hand till dig som jobbar i grundskolan och gymnasiet. Den är ett samarbete mellan Statens medieråd och Mediekompass. 

Nosa på nätet
Superundersökarna är en sagobok om källkritik för barnen. Den handlar om Emma och hennes nyfunne vän Snytkorven.
Berättelsen ingår i paketet ”Nosa på nätet – De första stegen mot ett vaket nätanvändande” som tagits fram i samverkan med Skolverket.

Nätsmarta
Det kan vara spännande att låta eleverna resonera kring syftet bakom vissa budskap. Vi kan hitta aktuella exempel inom idrotten, politik, vetenskap och religion. Var beredd på svåra och utmanande frågor som verkligen kan locka några av våra elever och väcka helt nya tankar i gruppen. Du kan öva med några ganska ofarliga, men ändå utmanande klipp vars syfte kan vara nog så svårt att genomskåda.

MIK för mig, Statens Medieråd
”MIK för mig” är ett digitalt utbildningsmaterial i medie- och informationskunnighet (MIK) som vänder sig till skolor, skolbibliotek och folkbibliotek. Syftet med materialet är att utbilda elever och vuxna som finns och agerar i ungas närhet.

Riktigt sant
riktigtsant.se är en satsning från Årstaskolan på källkritik. Projektet går i korthet ut på att elever eller klasser skapar harmlösa hemsidor med påhittat innehåll. Eleverna som producerar sidorna tränar sig i att skriva och publicera så trovärdigt som möjligt.
Eleverna som sedan konsumerar sidorna lär sig att vara källkritiska till informationen.

Mikoteket
Mikoteket erbjuder arbetsmaterial inom medie- och informationskunnighet (MIK) och digital kompetens. Här är en länk till det material + handledning som vänder sig till grundskolan.
Materialet är fritt att använda i icke-kommersiell utbildning och intern kompetensutveckling.

Viralgranskaren
Viralgranskaren är en avdelning på Metro och har funnits sedan 2014. Viralgranskaren har till uppgift att granska virala fenomen. Projektet belönades med Stora journalistpriset i kategorin Årets förnyare 2014 och har fått utnämningen Årets folkbildare av föreningen Vetenskap och folkbildning.
Viralgranskaren är en del av Metro som är en politiskt obunden tidning. Enligt tidningens policy får medarbetarna på Viralgranskaren inte ha något partipolitiskt engagemang eller liknande som kan hamna i konflikt med uppdraget.

På skärmen
Det här är en rolig, färgstark faktabok om sociala medier och hur de fungerar som består av flera olika delar: Mobbing, källkritik och reklam men också kapitel som handlar om hur roligt det faktiskt är med sociala medier och allt spännande man kan utforska och göra där.

Get bad news
From fake news to chaos! How bad are you? Get as many followers as you can.

Ett spel som går ut på att bli mästare i desinformation och skaffa sig så många följare som möjligt.

Ekokammaren
Ekokammaren är ett ideellt samt politiskt och religiöst oberoende initiativ. Sidan har som syfte att synliggöra de ekokammare som kan skapas till följd av automatiskt individanpassade nyhetsflöden på sociala medier.
Allt innehåll hämtas automatiskt från respektive Facebook-nyhetsflöde när du laddar sidan. Nyhetskällorna är kategoriserade och indelade i kolumner utifrån politisk ideologi eller agenda och är fristående från varandra, dvs. två källor i samma kolumn har nödvändigtvis ingen koppling till varandra. Ekokammaren sparar inget text- eller bildinnehåll av de publicerade nyheterna. Ekokammaren representerar eller ansvarar ej för det publicerade innehållet i respektive nyhetsflöde och modererar ej dess innehåll.

Bluffakuten
Bluffakuten finns för att informera om blufftävlingar, bedrägerier och annan skadlig verksamhet på Facebook.

Webbresurser tema Upphovsrätt

Orka plugga – Bildrättigheter 
Vems bilder får man egentligen använda och när måste man be om lov? Och vad är en Creative Commons-licens? I den här videon berättar vi hur man kan tänka kring användande av bilder på internet och om upphovsrätt. 

Upphovsrättsskolan
Upphovsrättsskolan innehåller inspirerande och motiverande material om upphovsrätt. I Upphovsrättsskolan finns pedagogiskt och spelliknande övningar för elever på grundskolan, lärare och lärarstudenter.

Creative commons
Det är många som vill att deras material ska kunna användas fritt, spridas, publiceras och delas. Organisationen Creative Commons har därför tagit fram sex olika licenser, så kallade ”Creative Commons-licenser”, som gör att den som skapat ett verk, upphovsmannen, enkelt kan tala om hur verket får användas. På den här sidan kan du läsa mer om de olika licenserna och vad de innebär.

Filmtips från Mediekatalogen på tema källkritik

Orka plugga – Bildrättigheter
Vems bilder får man egentligen använda och när måste man be om lov? Och vad är en Creative Commons-licens? I den här videon berättar vi hur man kan tänka kring användande av bilder på internet och om upphovsrätt.

Orka plugga – Källkritik
Lärare och elever ger tips på hur du kan plugga bättre. Du får del av strategier för att förstå det du läser, för att komma ihåg glosor och minnas det du behöver inför prov. Du får också veta varför det är viktigt att sova, äta ordentligt och inte stressa.

Vi förklarar digitala begrepp
UR förklarar digitala begrepp. Tjugo korta filmer som förhoppningsvis stärker den digitala kompetensen. Det handlar om allt från hur internet fungerar till vad en algoritm är.

Surfarna
Surfarna är ett gäng som bor inne i din dator och åker runt på internet i sin digitala farkost. På vägen tar de sig an frågor som dyker upp när vi är ute på nätet; Vad är en cookie? Varför är det viktigt att vara källkritisk? Och, varför ska man aldrig lämna ut sina lösenord på nätet? Ett minidrama för årskurs F-3 på ämnet digital kompetens. Serien är tänkt att ge en grundläggande förståelse för ett antal begrepp och fenomen på internet, samt skapa en bild av vilka mekanismer som styr urvalet i datorernas sökmotorer.

Hur vet du det?
En tv-serie om källkritik för barn på lågstadiet i åldrarna 6-9 år. Tanken är att barnen efter att ha sett programmen ska kunna söka fakta och förhålla sig källkritiskt till all information och reklam som når dem i deras tillvaro. De ska dessutom ha kunskap om risker och möjligheter vid egen publicering på Internet. I den här serien möter du Jenny Josefsson som fick sparken från sitt jobb på tv eftersom hon aldrig kollade några informationskällor. Nu ska hon starta en vlogg om hundar och ger sig ut i en djungel av information för att leta fakta. Till sin hjälp har hon sin källkritiska och trogna hund Kjell och några barn som kallar sig Källkritikerna. De dyker upp när nöden är som störst med de fem källkritiska superfrågorna.

Är det sant?
Är allt som sägs och skrivs sant? Vad betyder det egentligen att vara källkritisk? Och hur vet man om man kan lita på en källa? Nyhetsankaret Anna Ankare får lära sig varför det är så viktigt att vara källkritisk. Reportern Jenny Josefsson går på en riktig journalistnit när hon missar källkritiken och gör ett nyhetsinslag som bygger på illvilliga rykten. Källkritikexperten Andreas Widholm förklarar skillnaden mellan en primärkälla och en sekundärkälla. Historiska reportern reser tillbaka till år 1520 för att träffa en trovärdig källa. Och så får vi lära oss de fem superfrågorna man ska ställa för att få fram sanningen.

Speja på reklam
Syftet med den här filmen är att göra barn och unga medvetna om skillnaden mellan reklam och objektiv konsumentinformation. Speja på reklam förklarar på ett enkelt sätt hur reklam är gjord för att påverka oss att köpa saker som vi kanske egentligen inte behöver. Vi lär oss om vilka lagar som finns kring reklam och vilka knep som reklammakare använder sig av för att påverka oss på olika sätt. Filmen som öppnar upp för diskussion om reklamens påverkan och vikten av källkritik, tar också upp lite om reklamens historia. Se filmens studiehandledning för kopplingarna till LGR11.

Källkritik
Lajkande och delande är en stor del av vår vardag. Men hur ofta granskar du egentligen en bild eller artikel innan du delar? Vi följer med Viralgranskarna Åsa Larsson och Emelie Wallroth i deras jakt på falska identiteter, nättroll och fejkade bilder. Syftet är att visa elever i årskurs 7-9 hur de på ett lätt och bra sätt kan förhålla sig källkritiska på nätet.

Falska nyheter
Under den senare halvan av 2010-talet kom begreppet Fake News att få en helt ny betydelse. Trots att fenomenet med påhittade nyheter och desinformation varit med människan sedan begynnelsen av romarriket, har begreppet nu fått en global betydelse. Från etablerad “gammelmedia” till internets och tv-bolagens ”breaking news”. Falska nyheter har blivit ett sätt att påverka politiska val, att ljuga och hitta på för att vinna sympatier eller för att få en ekonomisk vinning. Men vad betyder den här förändringen? Vad får den för konsekvenser för samhället? Och hur ska vi kunna motarbeta den?

Kolla myten
Det vimlar av alarmistiska och skrämmande klipp och texter på nätet som delas flitigt i sociala medier. Ofta handlar det om naturvetenskapliga ämnen och avsändarna utger sig för att presentera fakta. Men hur kan man veta vad som är sant och vad som bara är myter och rykten? Epidemiologen, författaren och föreläsaren Emma Frans tar reda på sanningen med hjälp av den vetenskapliga arbetsmetoden. Hon ställer en hypotes, tar reda på mer om ämnet, gör en laboration och utifrån resultatet drar hon en slutsats. En naturvetenskaplig serie för elever i årskurs 7-9.

Klartänkt
Vetenskaplig metod, att undvika tankefällor och argumentationsfel – det är teman för filmerna Klartänkt. Kretsar jorden kring solen? Kan homeopati bota sjukdomar? Får man kramp av att simma efter maten? Vetenskaplig metodik kan hjälpa oss att skilja sant från falskt.

Fejk
Podd

Med hjälp av populärkulturen tar Anna Charlotta Gunnarson och Maja Åström sig an ämnet kritiskt tänkande. Vi vill visa att fake news inte är något nytt utan att människan alltid fått hantera falska historier, medvetet ljug och konspirationsteorier. Det handlar bland annat om skrämselhistorier som gått överstyr, att ompröva historiska skildringar, hur vi förskjutit vår syn på vetenskapen och varför män och kvinnor beskrivs på olika sätt i uppslagsverk.

Har jag något val?
Programledaren och komikern Elin Almén gör en undersökning om hur sociala medier används för att påverka politiska strategier och valresultat. Med utgångspunkt i det senaste amerikanska valet och Donald Trumps framgångar tar hon reda på hur dark ads (en typ av reklam som inte märks ut med tydlig avsändare) och fake news används. Vad är en filterbubbla och hur påverkar algoritmer våra flöden? Vilka metoder används i Sverige för att påverka inför politiska val? Programmet avslutas med en genomgång av hur vi själva kan bli mer vaksamma på manipulation.

Kjellkritik
Podd

Multimediamogulen Kjell Eriksson undersöker hur vi kan vara källkritiska i vår komplexa verklighet. Idag är vi allt mer våra egna publicister och redaktörer – vi delar artiklar, bilder och gör inlägg i sociala medier och konsumerar mer fakta än någonsin. Då är det viktigt att kunna förhålla sig kritiskt och inte tro på allt man läser, hör eller ser, samtidigt som det finns mycket som är sant och otroligt. Vetenskapsjournalisten Emma Frans delar med sig av sina innersta tankar om källkritik och vi får följa undersökande reportern Josefiné Nettelbladt.

Big Data – Våra digitala spår
Big Data definieras som realtidsinsamling, analys och visualisering av stora mängder information. I en nära framtid kommer varje objekt på planeten generera data. Ditt hem, din bil, till och med din kropp. Nästan allt vi gör idag lämnar digitala spår och flera saker kan vara bra med analys av Big Data, t.ex. att få reda på utbrott av influensa, förutse och påverka barnadödlighet vid infektioner. Men vi måste vara försiktiga. För i detta hav av data, finns en skrämmande komplett bild av oss. Var vi bor, var vi rör oss, vad vi köper, vad vi säger. Allt lagras. För alltid.

Massmedier
I detta program lär vi oss om massmediers framväxt genom tiderna. Vi ser på massmedier genom ett historiskt perspektiv och tar upp viktiga punkter som har förändrat synen på massmedier och hur de har förändrat samhällen. Vi går igenom vad som är definitionen av ett massmedium. Vad har massmedier för roll i vårt samhälle? Varför är källkritik viktigt och hur lär vi oss det? Vad är yttrandefrihet och hur fungerar den? Vad bör man tänka på när man konsumerar medier idag?